Förr var barnfamiljerna stora och i många hem hade man pigor och drängar. Omkring 1910 fanns 175 personer i Långsele. 1940: 167 personer. 1955: 142 personer. 1966: 126  personer. 1975: 86 personer fördelade i  28 hushåll. 2011: närmare 40 personer.

 

STUDIECIRKEL:

Dec-13 var boken "VI I LÅNGSELE - generationer i vardag och fest - bilder från

1950 - 2010-talet" klar och ute till försäljning, boken togs fram genom en studiecirkel och visar ett urval av Martin Axelssons alla foton under åren.

Långseles historia

1741 tog Håkan Eriksson och hans fru Elisabeth Gabrielsdotter upp nybygge i Långsele. Makarna fick sju flickor och tre pojkar. Alla flickorna dog i unga år, några i späd ålder.

Med åren kom nya familjer till byn som började bryta mark och odla. Provåkersberg var en gynsam plats för odling av potatis och korn då det var frostfritt till september.

1775 kom myndigheterna med uppdraget till nybyggarna i Långsele, Lomfors och Knaften att hålla farbar vinterväg mellan Skarda - Långsele - Öretorp - Knaften och i anslutning till väg mot Lycksele. Med hjälp av häst och plog kunde man hålla vägen farbar och i Långsele fanns flotte eller båt tillgänglig för transport över Öreälven. Mellan 1915 och 1953 skötte Långseleborna färja över älven för person- och godstransporter.

1946-48 byggdes landsväg från Långsele till Gäddträsk. 1951-52 byggdes landsväg mot Örträskhållet. När landsvägen blev klar 1948 fick Långseleborna dagliga bussförbindelser.

SKOLA:

Från omkring 1850 hölls vandringsskola i Långsele, med undervisning kortare eller längre perioder. Lokalen var på övre våningen i Konrad Norbergs gård. 1890 byggdes en skola  och det blev terminsvis undervisning. 1911 byggdes ett större skolhus med bostad för läraren. Skolan brann midsommarafton 1948. Tills ny skola byggts 1952-53 hölls skolundervisningen i Konrad Långströms gård. 1972 lades skolan ner.

POSTEN: 

I början av 1900-talet fick Långseleborna post två dagar i veckan och den hämtades i Vänjaurbäck. Från 1932 hämtades posten tre dagar i veckan i Skarda. När byn fick busstrafik 1948 blev det daglig post. 1980 fick byn lantbrevbäring.

 

2013 fick byn nytt postnummer och ny postort, det innebär att vi numera får post via Lycksele och inte längre från Bjurholm.

TELEFON: 

1905 ordnade skogsbolaget telefonförbindelse med en telefon i Långsele. 1928 kom rikstelefonen och växeln placerades hos Jenny Ekeholm. Stationen fick heta Örelångsele för att inte förväxlas med andra byar, som heter Långsele. 1967 blev telefonen automatiserad.

2010 - 2011, togs det fasta telefonnätet bort, så numera gäller bara mobiltelefon eller trådlösa modem för sitt vanliga hemnummer.

ELEKTRISK STRÖM: 

1922 byggde Långseleborna kraftstation i Vänjaurbäcken intill Lomfors. Förutom Långseleborna kunde Lomfors-  och Vänjaurträskbor också köpa elström. 

Omkring 1950 övertog Vattenfall eldistributionen, numera är det Skellefteå Kraft.

AFFÄRER

Under 1800-talet och in på 1900-talet hade skogsbolaget en liten butik i Långsele, med det allra nödvändigaste  som behövdes i hushållet. Några bybor tog också hem varor till försäljning. I slutet av 1920-talet hade Edolf Karlsson en liten butik i byn. Vid större inköp åkte man till Örträsk för att handla. 1935 öppnade Johan Berg, Örträsk filial i Långsele och sålde matvaror och annat som behövdes i hemmen. Från 1950 och framåt var det andra köpmän i Örträsk som drev affären i Långsele. Butiken lades ner 1971.

JORD OCH SKOGSARBETE:

Jordbruket och skogsarbete har varit de dominerande verksamheterna i Långsele. Än idag brukas den mesta åkermarken vilket ger ett öppet och vackert landskap. Skogsarbetet har numera mekaniserats. Yrkesverksamma pendlar till bland annat Lycksele, Örträsk och andra platser för arbete.